Egnahemskommissionens delrapport som presenterades idag bekräftar välkända faktorer som kreditrestriktioner, höga byggkostnader och långa handläggningstider som bidragande orsaker till lågt småhusbyggande.
Enligt Boverkets undersökning från 2014, föredrar sju av tio svenskar småhus. Trots denna efterfrågan har småhusbyggandet minskat i andel av nyproduktionen, samtidigt som småhusens andel av det totala bostadsbeståndet sjunker.
Egnahemskommissionen, tillsatt i maj 2024 och ledd av Stefan Attefall, fick regeringens uppdrag att undersöka orsakerna till detta låga småhusbyggande och föreslå åtgärder. Som ämnessakkunniga i utredningen rekryterades Märta Alsén och Ulf Perbo.
Uppdraget inkluderar att analysera både avsiktliga och oavsiktliga hinder, till exempel kreditrestriktioner och höga byggkostnader, som försvårar småhusbyggande, och att verka för nya trädgårdsstäder samt en modern egnahemsrörelse. Rapporten bidra till att utveckla modeller för hållbart boende som kombinerar småskalighet och närhet till grönområden.
Delrapporten bekräftar välkända faktorer som kreditrestriktioner, höga byggkostnader och långa handläggningstider som bidragande orsaker till lågt småhusbyggande. Politiken och samhällsplaneringen anses ibland förhindra småhusbyggande till förmån för hållbarhetsmål inom ekologi och ekonomi.
Kommissionen föreslår en ny modell för egnahemsrörelse, inspirerad av historiska trädgårdsstäder, där småskalig och varierad bebyggelse kombineras med gemensamma grönområden. Utredaren menar att detta skulle ge fler människor möjlighet att förverkliga sina småhusdrömmar och bidra till en hållbar och socialt sammanhållen bostadsmiljö.
I uppdraget låg också att finna avtalsmodeller för att främja småhusbyggande men där menar Stefan Attefall att utredningen saknar resurser för att kunna erbjuda någon motprestation till en andra part, såsom infrastruktursatsningar eller ekonomiskt bidrag. Istället pekar han på att det finns anledning att ta fram ett antal utvecklingskoncept för att främja småhusbyggande, kanske särskilt i utsatta områden, och öka spridningen av trädgårdsstäder i dessa områden. Om extra resurser tilldelas skulle mycket kunna göras för att skapa former av utvecklingsavtal. Sådana avtal, till exempel med kommuner som vill vara föregångare, skulle vara intressanta att utveckla menar utredaren.
Uppdraget ska slutredovisas den 15 januari 2027
Källa: Regeringskansliet
