

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss omfattande förenklingar av reglerna för bygglov. Det ska bli enklare att navigera bland bestämmelserna, tydligare vilka åtgärder som kräver bygglov och lättare att bygga utan onödigt administrativt krångel.
– Det finns ett stort behov av att förenkla, förtydliga och renodla reglerna kring bygglov. Det ska vara enkelt att förstå vilka åtgärder som kräver bygglov och det ska vara lätt för den enskilde att göra rätt. Regelverket är i dag alldeles för komplext och svårt att överblicka, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Det har gått nästan femton år sedan den nu gällande plan- och bygglagen började gälla. Genom åren har det gjorts många ändringar och det har införts undantag från lovplikten och undantag från undantag. Sammantaget har regelverket blivit svårt att överblicka, förstå och tillämpa.
Regeringen föreslår därför att det införs ett nytt kapitel om bygglov som ersätter det nuvarande. Kapitlet får en ny struktur i syfte att förenkla och förtydliga regelverket. Det blir enklare att navigera bland bestämmelserna och tydligare för den enskilde att förstå vilka åtgärder som kräver lov. Som huvudregel samlas alla bestämmelser om lovplikt att i plan- och bygglagen.
De nya reglerna innebär förenklingar i kravet på bygglov och en utökning av åtgärder som får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser, för att fastighetsägare ska få större frihet att själva bestämma över hur deras fastigheter ska utvecklas.
Krav på förprövning ska bara gälla för åtgärder och inom områden där det finns starka och beaktansvärda motstående intressen.
– När fler åtgärder blir lovbefriade minskar det administrativa krånglet för den som ska bygga. Enskilda behöver inte lämna in handlingar till byggnadsnämnden och invänta lov och startbesked innan bygget kan påbörjas. Det blir dessutom billigare eftersom man slipper betala avgift till byggnadsnämnden, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
För byggnadsnämnderna kommer färre enkla lovärenden frigöra tid och resurser för att hantera de mer komplicerade ärendena. Regeringen menar därför att förslagen bör medföra att tiden för lovprocesserna i allmänhet bör kunna kortas, vilket kan ha en positiv effekt på de totala ledtiderna för byggprocesserna i allmänhet, inklusive bostadsbyggandet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
Källa: Regeringskansliet