Trots lägre inflation och bolåneräntor syns ingen uppgång i antalet verifierat sålda nya bostäder jämfört med för ett år sedan. Däremot syns en tydlig uppgång i antalet bokade nya bostäder och markant kortare försäljningstider. Samtidigt riskerar vi att gå mot ett underskott på nyproducerade bostäder. Det framgår av statistik från SBAB.
Det var under förra årets sista kvartal balans mellan den potentiella efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet (se diagram 1). HMI fortsatte att sjunka under kvartal 4 för Sverige som helhet och samtliga boendeformer. Det förklaras i huvudsak av stigande köpkraft till följd av lägre inflation och bolåneräntor. Trenden pekar, om den fortsätter, mot underskott för samtliga boendeformer.
–Den markanta uppgången i inflationen och bolåneräntorna slog stenhårt mot hushållens möjlighet att kunna köpa nya bostäder, vilket i sin tur medförde att antalet påbörjade nya bostäder minskade kraftigt. Med nuvarande byggtakt indikerar ökningen i den potentiella efterfrågan en trend mot underskott på nya bostäder om den fortsätter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
–Den positiva effekt som nedgången i inflationen och bolåneräntorna haft på den potentiella efterfrågan har förstärkt underskotten på villor i många, inte minst, Stockholmskommuner. Samtidigt har det bidragit till betydligt bättre balans i flera kommuner med tidigare mycket stora beräknade överskott på bostadsrätter. Det senare syns tydligt i kommuner som Järfälla, Täby och Göteborg, säger Robert Boije.
–Trots nedgången i både inflationen och bolåneräntorna ser vi ingen tydlig förbättring i antalet sålda nya bostäder i början av året. De ligger kvar på ungefär samma låga nivåer som under samma period förra året. Ett par ljusglimtar är dock att antalet bokade nya bostäder ökat tydligt och att försäljningstiderna gått ner markant sedan dess, säger Robert Boije.
Källa: SBAB
