I dag släpps Femprocentmodellen, en rapport med stöd av Vinnova om en ny bostadsmodell för hemlösa med fokus på den privata byggsektorn. Modellen är den första som kommer med en lösning på hur bostadsrättsutvecklare kan bidra till minskad hemlöshet. Genom social housing i liten skala inom ramen för helt vanliga bostadsrättsföreningar, utgör Femprocentmodellen ett alternativ i väntan på fungerande bostadsreformer.
Sverige har den högsta andelen hemlösa i Norden, och allt fler personer utan vare sig beroendesjukdom eller psykisk ohälsa står helt utan bostad. I Socialstyrelsens senaste rapport från i våras berördes dessutom över 9400 barn av hemlöshet, samtidigt som vräkningar där barn är inblandade ökar sedan 2018. För att lösa den svenska hemlösheten måste fler initiativ upp på bordet. Trots att över 40% av den svenska lägenhetsmarknaden utgörs av bostadsrätter är Femprocentmodellen det första bostadinitiativet för hemlösa med fokus på bostadsrättsföreningar. Femprocentmodellens ekonomiska och juridiska ramverk ger nu den privata bostadssektorn konkreta verktyg för att kunna bistå med hjälp i hemlöshetsfrågan.
– I vårt dagliga arbete med privata bostadsrättsutvecklare har vi under flera år sett potentialen för social housing i lite mindre skala utspritt i många olika fastigheter. Femprocentmodellen bygger på att 5% av lägenheterna i ett nybyggt hus upplåts till strukturellt hemlösa, en grupp utan problem med missbruk eller psykisk ohälsa men i akut behov av tak över huvudet, berättar Rickard Stark, en av grundarna bakom arkitektbyrån Okidoki.
De öronmärkta 5% av bostäderna upplåts enligt modellen till en idéburen organisation, som hyr ut lägenheterna i andra hand helt baserat på behov istället för kötid. Organisationen kan själva köpa lägenheterna, men de kan också upplåtas som hyresrätter direkt via bostadsrättsföreningen eller genom att en kommun går in som ägare och förmedlar lägenheterna vidare. Över 100 kommuner i landet äger redan bostadsrätter, ett befintligt lägenhetsbestånd som också skulle kunna vara aktuellt för modellen.
– Att integrera sociala lägenheter i mer välbärgade hus med bostadsrätter ger en potentiellt större integrationseffekt. För den enskilde lägenhetsköparen är det ett relativt enkelt sätt att bidra, det räcker att vara granne som vanligt utan några särskilda förväntningar på prestation, fortsätter Rickard Stark.
Förutom i de absolut högst värderade bostadsområdena, visar rapporten att modellen bär sina egna kostnader. En annan viktig fråga för alla andra föreningsmedlemmar, som står i stånd att göra sina livs största investeringar, är hur eftermarknaden utvecklas. I det första pilotprojektet BRF Notuddsparken, som genomförts tillsammans med Stadsmissionen i Västerås, har upplägget inte gett några negativa effekter på bostädernas eftermarknad och priserna har följt den övriga marknaden på orten vid vidare försäljning.
Bakom rapporten Femprocentmodellen står arkitektbyrån Okidoki, i nära samarbete med Sveriges Stadsmissioner, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, advokatbyrån Kaiding och mark- och fastighetsutvecklaren Development Partner.
Källa: Okidoki Arkitekter